Klicker + godis = bra blandning

Jag har med hjälp av klickern börjat träna Viggo på att förknippa främmande människor med någonting positivt. Han är annars livrädd för personer som kommer fram eller som vill hälsa på honom. När det bara går folk förbi är det inga problem, det är när de böjer sig framåt, ler jättestort och sträcker ut armarna han blir rädd och börjar skälla och undvika personerna. Och det kan man ju förstå, det är ett kroppsspråk som inte är så värst trevligt i hundvärlden... Han kan även bli lite skraj om vi möter någon i trapphuset. Jag klickar direkt när han får syn på någon, och ger honom en godisbit och har redan fått bra respons av honom, han tar (nästan) kontakt självmant med mig när det kommer folk. Målet är att han ska kunna slappna av i alla situationer vi än kan befinna oss i :)